Louise reflektion

Storyline var för mig ett nytt arbetssätt och inget jag hade tidigare erfarenheten av. Till en början tyckte jag det var svårt att avgöra hur mycket man fick styra och hitta på hur barngruppen hade agerat om detta skulle genomfört i verkligheten. Det var en utmaning att hitta en balans mellan fantasin och verkligheten. Vi i gruppen diskuterade arbetet med storyline och efter ett tag kom vi fram till vad vi ville att det skulle handla om. Vi valde källsortering och vi behandlar den ekologiska, ekonomiska samt den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Vi inledde med att göra en planering över de tillfällen vi skulle träffas och arbeta med projektet vilket gjorde att arbetet flöt på bra och vi kunde tillsammans föra arbetet framåt. Vi gjorde även en planering över arbetet med storyline och vad den skulle innehålla. Dock fick vi ändra denna planering några gånger då vi fick nya idéer och tankar. Men genom planeringen kunde vi snabbt hitta tillbaka till den röda tråden som genomsyrade hela arbetet. I planeringen gjordes det även nyckelfrågor och Storlyine.se (2018) menar att nyckelfrågor är starten på olika aktiviteter och det som driver arbetet framåt.

Pramling Samuelsson (2011) menar att lek och lärande ska integrera med varandra då barn är lekande lärande individer. I arbete med storyline anser jag att barnen får möjlighet att lära sig på ett lekfullt sätt. Det blir även en möjlighet för pedagogerna att ta del av barnens tankar och idéer där man låter deras intressen driva arbete framåt. I arbetet med storyline finns det goda möjligheter att använda sig IKT på olika sätt, till exempel i form av en suftplatta. I läroplanen för förskolan betonas det att förskolan ska ansvara för att barnen utvecklar ett intresse för olika medier (Skolverket, 2016). I vår storyline använde vi oss av IKT när barnen bland annat fick spela ett ”Sop-spel” som fungerade som en förberedande aktivitet inför besöket på återvinningsstationen.

Arbetet med storyline har gett mig kunskap om ett arbete där barnen får möjlighet till inflytande och delaktighet. Jag anser att Storyline är ett fördelaktigast arbetssätt att använda sig om när man vill ta sig an miljöfrågor på ett demokratiskt sätt.  Björklund (2014) betonar att demokrati är en viktig del för ett hållbart samhälle. I arbetet med Storyline får barnen möjlighet att framföra sina åsikter där dessa blir lyssnade på, både av pedagogerna och av övriga barn. I läroplanen för förskolan framhålls att förskolan ska vila på en demokratisk grund och varje barns uppfattningar samt åsikter ska respekteras (Skolverket, 2016). Björklund (2014) framhåller hur viktigt det är att barnen får komma med egna åsikter i arbetet med hållbar utveckling. Inom arbetet med hållbar utveckling har vi vuxna en tendens att anses oss veta vad som är rätt och vi förmedlar till barnen vad som krävs av dem utan att ge barnen möjlighet att själva komma med idéer och åsikter. I arbetet med storyline är det barnen som ska driva arbetet framåt och därför är det av stor vikt att man som pedagog har ett öppet förhållningssätt där barnen får möjlighet att uttrycka sina åsikter och att dessa blir lyssnade på.

Jag hoppas att i framtiden kunna arbeta mer med storyline. Arbetet har varit roligt och intressant. Det har gett mig mycket kunskap och en inblick i hur man kan arbeta med detta ute i arbetslivet.

//Louise Larsson

Referenslista:

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Pramling Samulesson , I (2011) ”Why We Should Begin Early with ESD: The Role of Early Childhood Education. ” IJEC 43: 103-118.

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (Ny, rev, utg.). Stockholm: Skolverket.

Storyline.se (2018) hämtad 2018-01-10 http://storyline.se