Amandas reflektion

Detta arbete har varit roligt och lärorikt och gett tips på hur man kan organisera upp ett temaarbete med barnen och hur man kan dokumentera det. Att titta tillbaka på allt man gjort är också lätt när man dokumenterar i blogg. Det har varit effektivt men också tidvis svårt att arbeta 7 personer tillsammans men det har också tränat vår samarbetsförmåga inför framtida yrke. Att kunna hjälpa varandra att formulera händelser, bilder och aktiviteter på bloggen och i diskussioner har varit bra. Det har dock varit relativt svårt att försöka utgå från barnen utan att leda de och att komma på nyckelfrågor till aktiviteterna. I ett arbete med Storyline är barnen aktiva och deras idéer och tankar tas på största allvar. Man ska lägga stor vikt vid barnens engagemang och vid att variera de aktiviteter man låter barnen göra så mycket som möjligt. Detta för att alla barn ska ha en chans att lyckas (Storyline, u.å.). Det är också precis vad den sociala dimensionen för hållbar utveckling handlar om: delaktighet, jämlikhet och demokrati.

Då vi själva använde oss av brev som skickades mellan figurerna och barnen i vårt Storyline-arbete uppkom senare andra sätt man kunnat göra som till exempel ljudinspelningar, videoklipp eller QR-kodsmeddelanden. Genom att kika in på andra gruppers bloggar kunde vi hitta inspiration på sådant vi inte tänkt på och som gjorde att vi fick upp ögonen för andra sätt att arbeta än vi gjort tidigare. Björklund (2014) menar att det finns många vägar till en hållbar utveckling och genom att göra barn delaktiga och lyssna på deras idéer kan det bidra till att vi kommer längre fram i detta. Ideland (2016) anser att både upplevelser och handlingar är viktiga för att uppnå hållbarhetsmålet.

Jag har själv fått nya kunskaper om hållbar utveckling och om hur man kan lägga upp arbete om källsortering med barnen, som då varit vårt område. Det är viktigt att lägga det på en nivå som inte är varken för lätt eller för svår och som skapar nyfikenhet och intresse, vilket är ett dilemma att handskas med. Att hitta på roliga aktiviteter för barnen har det här arbetet verkligen hjälpt mig med och jag har fått mycket inspiration. Jag har även lärt mig att tänka mer kreativt. Björklund (2014) betonar vikten av att ha fantasi och att människans kreativa kompetens kan vara nyckeln till att skapa en hållbar utveckling. Av Pramling Samuelsson (2011) har jag fått med mig att det är viktigt att börja undervisa barn tidigt för att de ska förstå hur världen ser ut och kommer att utvecklas och genom det ge de en positiv framtidstro och vilja att påverka.

Storyline kan läggas upp på många olika sätt och behandla alla möjliga ämnen både i förskola och skola men att börja arbeta på detta sätt tidigt kan få barnen att lära sig att tänka själva och komma med lösningar på eventuella problem. För att barnen skulle få förståelse för den ekonomiska dimensionen visade vi på att om man återvinner material på återvinningsstationen så kan detta bli till nya saker. Vi valde att arbeta med en skräp-bräda för att få fram den ekologiska dimensionen och barnens förståelse för hur skräpet som inte återvinns påverkar naturen.

Om vi skulle arbeta vidare med vår påbörjade Storyline och hållbar utveckling hade jag velat använda mig av samma figurer men med nya problem som kan lösas med hjälp av barnen, till exempel försurning i en närliggande sjö. Min egen slutsats är att det finns många fördelar med Storyline och att det är ett bra sätt att arbeta på i förskolan.


Referenslista

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Ideland, M. (2016). Den kravmärkta människan. Lund: Celanders förlag. 

Pramling Samuelsson, I. (2011) Why We Should Begin Early With ESD: The Role of Early Childhood Education. IJEC 43. 

Storyline. (u.å). Teori. http://storyline.se/om-storyline/teori/




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Reflektion Lovisa

Ännu ett brev från Skogstrollen...

Vad händer med skräpet i naturen